Förvånade? Det är då inte jag eftersom jag sov brevid min pojkvän en hel natt som kräkte och hade hög feber... Och att jag umgåtts med barnen på jobb som en efter en (typ) insjuknat i vinterkräksjukan. Kul!

I onsdags skulle jag jobbat över. När klockan blev 14.00 hade jag stått ut länge nog. Dagen innehöll en grym huvudvärk, magknip och illamående och till slut gav jag upp.
Som tur är har jag min pappa på samma jobb så han ringde mamma som var hemma och hon fick hämta mig. När jag hoppade in i bilen stod en spann på golvet. Jag hade tur, jag var på väg att .. ja ni vet men jag slapp. Förstår inte varför jag aldrig kan kräka när det behövs. En annan har inte gjort det sedan sexåres ålder då jag trillade av en karusell och fick hjärnskakning.
Iallafall, hade feber och yrsel. Illamåendet höll sig i stadigt och jag låg på soffan hela dagen. Min mamma servade mig med rostat bröd och blåbärssoppa, kan inte mer än säga än att det var verkligen den bästa kuren.

Igår (torsdag) mådde jag lite illa, dock höll sig febern kvar och yrslen var värre likaså huvudvärken. Ringde och sjukanmälde mig och låg på soffan hela dagen.
Bestämde mig för att jag var tvungen att stanna hemma idag (fredag) också.

Vaknade och jag känner mig lite bättre. Huvudvärken har avtagit lite men den anas fortfarande. Illamåendet är lite till och från, iallafall inte lika intensivt som innan. Yrslen är nästan borta, så skönt!

Har känt sån jobbigt känsla av .. lite dåligt samvete när jag tvingat i mig bröd dvs kolhydrater och söt blåbärssoppa.. Iallafall så har jag inte gått upp i vikt utan ner. Trodde att jag skulle gå upp ett till två kilo pga detta, men icke och jag känner mig en aning lättad.

Nu ska jag sätta igång en film och vänta på att mamma ska komma hem och prata lite med mig, är inte dåligt uttråkad. Senare får jag se vad helgen ska bjuda på. Hoppas för träning, då ska jag träna tills benen inte håller kroppen uppe längre!