Jag är en orolig och rädd person. Nu är det såhär att jag vågar inte ta bilen och köra iväg och träna en runda för att jag inte vågar ta mig ner i källaren för att packa en träningsväska. Ja jag vet, jag är helt hopplös. Jag är utom hjälp. Hej jag är 19 år, jag är rädd för mörker, vara ensam hemma när det är mörkt och stora människor och då menar jag inte kraftiga utan stora människor med stora muskler eller rent utav sådana jag räds av helt enkelt. Jag avskyr nya ställen med främmande människor och stora hus med ljud som inte är igenkännande.

Så nu sitter jag i soffan efter att ha vilat en stund på spikmattan och ja min rygg känns lite bättre och värker inte lika mycket som innan. Tummen upp och det gillar vi! Jag har även hunnit prata med Ida drygt 20 minuter, det livade verkligen upp mig.

Om man skulle ta och poppa lite popcorn och kolla vidare på TVn?!

See ya'll!